Frökenfräkenshörn

Nu sitter jag på biblioteket.
Har gjort en sak i dag som förändrar min framtid enormt mycket.
Men såklart enbart till det positiva.
Ett stort steg för lilla mig men jag kör efter mitt motto
att man lever bara en gång och att man då ska leva till fullo.
Varför göra något halvdant och låta rädslorna styra?
Lika bra att våga ta steget
och funkar inte sakerna som de ska så har man i af vågat.
Jag vågar...!!!

Ska kila och köpa mig en glass nu och fira lite grann.
Det förtjänar jag, hihi...
Efter det blir det lite handling, kanske Limsjön runt, matlagning och målning.
Har massa ideér som vill ut
så lika bra att försöka printa ner dem
innan jag glömmer.

Hoppas Ni har en härlig dag med massa solsken!!

Glöm inte att leva varje dag som om den vore den sista!!!!

Kramar

Helt slut som artist och kommer snart att dö här på soffan
men ska ta mig en smörgås först.
Tror jag behöver lite mer näring.
Kommer bli skönt att få lägga sig då jag har hektiska dagar framför mig.
Kollat ekonomin nu på kvällningen
och den ser inte särskilt lovande ut.
Orkar inte ha det så mer men jag hoppas på att finna en lösning återigen.
Bara jobbigt att behöva pussla ihop allt hela tiden.

Vet ju helt klart vad jag ska önska mig i present
och det blir inte den där klockan på Solblomman
eller parfymen från Make Up Store utan det blir pengar så att jag klarar av att leva.
Måste ju trots allt äta och det funkar inte som det ser ut nu.
Orkar inte.
Inte detta också.

Det känns inombords.
Jag vill inte riktigt erkänna det för mig själv för om jag gör det så blir det ju verklighet. Och det är inte alltid som man känner sig redo eller mogen att möta verkligheten. Framtiden känns så fantastisk på alla sätt och vis men jag har en ganska stor sten som har fastnat i maskineriet och gör att det inte arbetar så som det ska.
Men jag kämpar på och tar dagarna som de kommer.
Det är otroligt skönt och veta att jag inte är ensam
och det har jag fått bekräftat från mina närmaste i dag.
Det värmer ska ni veta
och även om jag helst av allt bara vill gråta
så ler jag när jag tänker på Er.

Fredagen kommer att bli en enormt tuff dag
men jag vet att jag klarar det.
Grät en (stor)skvätt i dag när jag abetade,
enbart för att verkligheten smög ikapp mig.
Men jag tror att det är okej att vara svag mellan varven.
Eller så hoppas jag åtminstone att det är.

Mycket klarar jag på egen hand
och jag ska klara detta också
men det är skönt och veta att det finns så underbara människor i närheten.
Människor som älskar mig för den jag är
och låter mig vara jag.

Nu skriver jag ner vad jag tänker på för stunden.
Måste tömma mitt inre på lite känslor och då jag har lite svårt för att prata om detta så skriver jag det här. På det ställe där människor kan läsa det och dra sina egna slutsatser utan att fråga mer. För i bland så måste jag få ventilera lite och nu är jag inne i en sådan period.
Ska dock försöka skärpa mig och prata mer med mina nära och kära.

Nu ger jag upp för i dag.
Sov gott, kramar

Sitter här i soffan hemma hos Mr.
Och kommentaren från föregående inlägg får mig att le...
Han kallas Mr delvis för att jag inte vet om han vill bli nämd i bloggen
och sedan för att jag har ju redan en kille med det namnet.
Så blir lätt lite missförstånd.
Hehehehe....

Har precis betalat lite räkningar och nu är man fattig igen.
Suger fett men vad ska man göra?
Måste ju betala och se glad ut.
Men blir ingen rolig månad nu heller dessvärre.
Suck, när ska det vända?

Hundarna är med Mr nu och förhoppningsvis sköter de sig.
Skulle till skogs och lasta nå virke eller vad det var
så de är skönt för dem att springa lite.
Missarna ligger och sover här jämte mig och det är så mysigt.
Behöver lite närhet efter denna dagen som varit frustrerande.
Huvudet har inte varit med men på nåt konstigt sätt
har jag åtminstone lyckats med att få tvätten tvättad.
Men självklart inte utan någon incident.
Denna gången i form av att jag slarvade bort nycklarna.
Fröken hopplös fick panikångest efter en stund så jag var tvungen att ta medicin men efter mycket snurrande så hittade jag dem på ett jättelöjligt ställe. Varför är det alltid så????? De ligger alltid på ett rätt bra ställe som man tycker att man kollat men ändå har missat??

Jaja...nu ska jag försöka få lite mer gjort här...
Kram på er...

En, enkel, vän de kommer till dig,
agerar som en inbjuden.
En, verklig, vän öppnar ditt kylskåp
och serverar sig själv.

En, enkel, vän har aldrig sett dig gråta.
En, verklig, vän har sina axlar våta av dina tårar.

En, enkel, vän känner inte till förnamnet på dina föräldrar.
En, riktig, vän har deras nummer i sin adressbok.
 
En, enkel, vän tar med sig en flaska vin till dina fester.
En, verklig, vän kommer tidigt
och hjälper dig
och stannar sent för att hjälpa dig diska. 
 
En, enkel, vän avskyr när du ringer
efter det att du har gått och lagt dig.
En, verklig, vän frågar
varför du har tagit så lång tid på dig att ringa.

En, enkel vän, tror att vänskapen är slut efter ett gräl.
En, verklig vän, ringer efter ett gräl.

En, enkel, vän förväntar sig att du alltid
är där för honom/henne.
En, verklig, vän är alltid där för dig.

Finns det något mer skrämmande
än att ge sitt hjärta till en annan människa?
Att paketera in det fint med vackert papper och snöre
och sedan lite försiktigt räcka över det till personen
som ska få vårda det framöver.
Varsågod det är ditt nu...hoppas du tar väl hand om det.

Det finaste man kan ge till en människa har jag gjort.
Och det är skrämmande och fantastiskt på en och samma gång.
Skrämmande på det sättet att jag inte vet
om det kommer att vårdas på bästa sätt,
vilket jag såklart hoppas på.
Men sedan är det så fantastiskt att man vågar.
Vågar ge bort en sådan vacker present till en person
och visa hur mycket man tycker om dem.
För får man ta del av mitt hjärta,
då är man väldigt värdefull för mig.

Och det är precis vad Mr är för mig.

Har hittat en tatuering som jag vill ha.
Det är BIG cravings på den...



Snart dags att slå slag i saken...

Sitter på en balkong och har det gott.
Hundarna ligger och sover så gott och vi tjejer kollar på hockeyn.
Sverige leder med 3-1 mot Danmark.
Och det är tio minuter kvar av sista perioden.

Dagen har passerat ganska fort
trots att vi tillbringade våra tidiga timmar av dagen i Mora.

Kvällen har kommit och jag vet inte vad den bjuder på.
Blir förmodligen lite mat och trevligt sällskap innan det är dags för sängen.
Har en liten sovmorgon på fredagen så det ska bli gött...

Nu åter till hockeyn...
See ya later...

Saknar min famn<3

Don´t forget to love yourself.

<3

Lyssnar just nu på Frida Örhn och hennes fantastiska stämma.
Release me är så fantastiskt berörande
att man inte riktigt vet hur man ska hantera den.
Jag mår bra i hela kroppen när jag hör den låten.
Tuppskinn på armarna.

Arbetsdagen har varit lite längre i dag.
Snarare en heltidsarbetsdag.
Men det är helt okej.
Började med körning av token och Dojjan på rakbanan.
Gick väldigt fint och lyckades hålla ett bra tempo trots väldigt pigga hästar.
Kändes otroligt bra efter intervallerna
och det var nöjda körsvenner som vände hem mot stallet igen.

Sedan var det dags för lite lunch och tillfixning av märren
innan vi lastade henne i transporten.
Gick väldigt bra trots att det var lång tid sedan hon åkte sist
men inge tokkast bakåt så det var bara att lasta och stänga.
Sedan bar det av mot Heby.

Resan gick enormt bra och det var en fundersam fröken som klev ur transporten och in till sin hagkompis. Inget verkar bekomma denna damen särskilt mycket för det första hon gjorde var att hugga in på maten som låg i hagen. Skrev lite papper, fikade och snackade en del skit med Micke innan vi for hem.
Fick en tröja med oss hem så vi kan göra lite reklam för Västerbo stuteri, dock så var min i storlek XL men den funkar ju och jobba i åtminstone. Luftigt och bra...hahahaha...

Tänker skriva lite mer om hingsten som blivit utvald till våran dam...
men det får bli lite senare.

Resan hem gick över Möklinta och By
så vi slapp de där sabla vägarbetet mellan Sala och Avesta.
Gick rätt fort och var skönt att komma hem till Heden igen.
Nu ska jag knata med hundarna innan jag kryper till kojs.
Är helt slut så antar att jag kommer somna ganska snart.

Hoppas ni har haft en härlig dag allihopa!!
Puss o kram

Fick ett förslag i dag.
Som gjorde mig stum.

Har ju nämnt tidigare att de tinte är ofta jag tappar talet
men nu har en person lyckats göra så två gånger på mindre än två veckor.
Hur ska jag tolka det?

Jo, jag tolkar det som något fantastiskt positivt
för det betyder nämligen att det jag känner är besvarat.

Vilket beslut jag kommer fram till
håller jag för mig själv
men jag tror och hoppas att det blir bra.
Känslan är ju trots allt så naturlig
att varför skulle det inte bli bra liksom;-)?



Gävle, sommaren 2009

Så har denna dagen passerat också.
Varit fullt ös från morgon till kväll
och nu blir det nyheterna och sedan sängen.
Orkar inte mer nu.
Vaknade hyfsat tidigt i dag och jobbade, hade möte,
jobbade, hade möte och sedan har jag haft kvalitetstid med Mr. Sådant gillas.
Blev en glass, lite tjitt tjatt och sedan mat.
Hade sådan lyx att bli bjuden på Mr köttfärssås...
den är såååå god så det satt fint i lilla magen.

Därefter har det blivit en promenad med hundarna,
målar lite naglar, kollar nyheter.
Har precis insett att jag missat min tvättning...
trodde tiden var i morgon med det visade sig att det var i dag.
Suck. Suck. Suck.

Så typiskt mig att missa det när jag har massor av tvätt.
Nu ska jag kila ner en trapp
och kolla om det finns någon tid inom de närmsta dagarna...

Tack för i dag.
Har sovit och gjort precis ingenting.
Helt okej faktiskt.
Efter Bonde reprisen så somnade jag tillsammans med katter och hundar, därefter blev det plock innan jag lyckades masa min feta röv hem till Mickan. Nu har jag precis misshandlat henne med lite massage som resulterade i en enorm reaktion. Illamående och smärta så nu är hon nerbäddad i sängen men våt trasa, hink och vatten. Hoppas det släpper under natten och att Hot´n Cold ger verkan.
Man blir ju alltid lite orolig när det inte gäller en själv även om jag vet att det är en vanlig reaktion.

Kommer så väl i håg när jag fick min reaktion nere i Lysekil.
Jag var hos massören på morgonen
och blev liggande kvar hos henne resten av dagen.
Sov och plågades av smärtan men efter ett antal timmar
så släppte det lite så att jag åtminstone kunde masa mig hem till lägenheten
för lite mera sömn.

Nu ska hundarna kissas och sedan ska det sovas.
Hoppas ni haft en härlig dag allihopa!!!
Puss o kram



I morgon är det dags för arbete.
Massa körning på schemat
och vi kan väl hoppas att solen skiner och att jag vaknar pigg och utvilad.

Finns det något
gulligare program än Bonde söker fru.




Bild lånad från tv4.se

Kollar på reprisen nu och det är så underbart.
Målet är liksom bara att finna kärleken.

Kärlek är livet<3

Söndag i dag.
Hela dagen lång.
Jag har tagit en lååång sovmorgon
efter en natt fylld med mardrömmar.
Otroligt frustrerande men vad ska man göra?
Känner att det just nu är bortom min kontroll.

Nu på morgonen har jag berättat för Mr
om lite saker och det är nu lättare i hjärtat.
Nu kan de där sabla guldfiskarna bråka med mig på nätterna
och jag behöver inte få ångest för att jag inte vill förstöra något med tråkig historia.
Nu är det dock sagt och gjort och ja...vad ska man säga...
nu får man liksom gå vidare...

Mr har ju inte lagt benen på ryggen ännu så det känns bra!!!
Tycker verkligen om honom så vill inte att idioti från mitt förflutna
ska sätta käppa i hjulet för något riktigt bra.

Men har man träffat någon med hjärta
och hjärna så brukar allt bli bra=)

Godkväller.
Nu har vi precis kommit hem efter en middag på arenan.
Serverades en grillbuffé där jag försåg mig av oxbringa och cole slaw.
Satt fint i lilla magen med lite vitt vin till.

Varför åt jag på arenan då?
Jo för att brandkåren hade sin årsfest och jag var medbjuden som respektive.
Trevligt att få träffa nya människor, det gillas.
Sedan var det självklart bekanta ansikten där också.
Riktigt trevligt men vi blev inte så långvariga då Mr har jour och nu vet jag inte vad kvällen bjuder på, kanske besök hemma hos Mr vänner som grillar i goda vänners lag. Vore trevligt i af så jag lär väl tjata lite så vi kommer i väg nu;-)

Väcktes av herrns telefon i morse.
Låg kvar och drog mig lite vilket behövdes.
Skrek nästan när jag mötte min spegelbild.
OMG!!!

Men men...det kom vänner till Mr
och knackade på så det var bara att duscha
och snabbfixa sig innan vi for till Borlänge och Bilmetro.
Var dags för Mr att kolla på ny bil.
Och det fanns mycket fint att välja på...
och jag hade kunnat tänka mig den där svarta Audi S6
som stod så fint där med mitt namn på...
eller den vita Audi caben...yummie...
Skulle man haft en dag som denna när solen skiner!!!

Dock provkördes ett helt annat märke, nämligen en Lexus.
Gick så tyst att man inte trodde den var i gång och man satt som en dröm.
Riktigt nice och skulle inte klaga om en sådan stod på min gata, tillhörandes mig.
Men det lär nog aldrig hända så jag får fortsätta drömma helt enkelt;-)



Bild lånad från Sourcemotors.com

En känsla inom mig säger att livet just nu är så jäkla bra.
Visst går inte allt spikrakt framåt men alldeles nyligen när jag satt här i soffan så hade jag så svårt att greppa sanningen. Tänk att det är så. Att jag har träffat någon som får mitt hjärta att hoppa över vissa slag, som får mig le och slappna av, känna tillit och glädje, vakna med ett leende på läpparna och somna likadant. Somna i soffan i den där varma famnen och bara känna ett lugn. Hela tiden känna en längtan trots att vi nyligen sågs. Att alltid ha en persons ansikte på nähtinnan, det där vackra leendet och ögonen som ler och lyser. Vill inget annat än att höra det där fantastiska skrattet porla. Ge mig mera. Tror att jag blivit beroende. Men det gör inget...för detta beroendet gör att jag lever och känner mig levande.

Alla de där känslorna som legat gömda så länge
har en person lyckats plocka fram.
Så där som en käftsmäll bara.
Omtumlande härligt.
Vill aldrig att känslan jag bär inom mig ska ta slut.
Snälla stanna hos mig för det här är livet.
Helt jä*la underbart!!!

Nu pågår Mustaschkampen.
En insamling under maj månad
för att få in pengar till forskning kring Prostatacancer.
Den vanligaste formen av cancer i dagens samhälle.
De flesta tror att Bröstcancer är den "största"
men så är faktiskt inte fallet
men mycket beror på att bröstcancer
har fått mer uppmärksamhet i media.

Dock har det nu efter många år kommit i gång
och skrivits mer om prostatacancern
och det bedrivs insamlingar under hela majmånad.
Så maj månad är blå månad och oktober månad är en rosa månad.
Allt för att få medel till forskningen kring denna jäkliga sjukdom.

Jag tänkte precis skriva om du vill skänka
men det jag menar är att klart du ska skänka en peng till forskningen.
Det är inte skärskilt svårt.


SMS:a BESEGRA 2654 till 72988  för att skänka 50 kr till insamlingen.
Om du skriver in ditt namn efter insamlingens idnummer
kommer det att synas på gåvan.
Annars blir din gåva presenterad som anonym.
Exempel: BESEGRA 2654 Ulrika Hagström

Alternativt gå in på cancerfondens hemsida genom att klicka här
och bidra direkt från deras hemsida---->klicka här<----

Man kan även välja att skänka en slant varje månad:

Sms:a LIVSVIKTIG START till 72900,
så bidrar du med 50 kronor i månaden till Cancerfondens arbete året om.
Forskning är långsiktig och behöver långsiktigt stöd.

Ligger på soffan hos Mr och mår sådär.
Kan väl jämföras med en påse skit kan man säga.
Ingen lust att göra något
men har trots det och skallebanket i af varit ute med dogsen
 samt varit hem till lägenheten och hämtat lite prylar.
Är ju party på g i kväll men vi får se hur måendet är.

Och anledningen till att jag mår som jag mår
är mardrömmar som har spökat hela natten lång.
Så jäklarns trött på bakslagen som kommer mer jämna mellanrum.
Om de bara kunde lämna mig i fred.
Jusr nu har jag enbart de där jävla guldfiskarna i akvariet
näthinnan och det plågar mig.
Vill liksom bara få vara ifred och leva lycklig.

Det som stör mig mest är att det inte är jag själv som är orsaken till mina plågade minnen. Det är liksom inte jag som satt käppar i hjulet för mig själv. Hade fallet varit så, hade det varit betydligt lättare att hantera. Då får man liksom stå sitt kast men nu är det andra människor/odjur som har spolierat så mycket. Förstört. Krossat. Och jag vet inte ens om de anar hur mycket det de gjort har skadat mig.
Så många år har nu gått och de kommer hela tiden åter i form av dessa bakslag. Det är tröttsamt och otroligt påfrestande. Vill ju bara få leva och vara den glada person som jag egentligen är.
Avskyr att låta människor se mig nere och det gör ju inte det hela lättare när man ska spela sn teater. Vissa genomskådar en och det är väl både bra och dåligt. Bra för att de känner en och dåligt för att man inte lyckats hålla masken. Men egentligen är nog inte det att klassas som dåligt utan som att jag börjar bli bättre. Bättre på det sättet att min fasad börjar rämna och jag inte längre orkar hålla skenet uppe på samma sätt utan låter lite omedvetet skina igenom. Egentligen kanske jag vill bli upptäckt. Jag har kanske kommit så långt att ajg inte längre måste spela teater för alla utan de människor som betyder myket för mig accepterar mig trots att jag är inte alltid är glad. Det är väl vad jag hoppas på i af. Att även om jag inte alltid är på topp så är jag inte mer än mänsklig. Det börjar ju nämligen gå upp ett ljus för mig- jag är en människa som inte klarar allt men jag klarar jäkligt mycket och med det vill jag nog förklara för mig själv att det är helt ok ett inte klara allt!!

Nu ska jag försöka sova lite men måste kolla upp ett mail först.
Har en plan för kvällens middag...elller ja...
snarare ett förslag på mat få se om det faller damer och herrar i smaken.
Ekonomin är ju typ sämst så blir middag hemma i trevligt sällskap.
Och får jag igenom mitt förslag
kan jag börja förbereda snart så blir det inte så mycket till kvällen.
Efter middagen så ska vi bege oss till Bygatan för att lyssna på Fit for fight.

Hoppas att lite vila, mat, kärlek och trevligt umgänge
ska skingra mina tankar så att jag mår lite bättre.
*hoppas, hoppas, hoppas*

Obs...nu har jag skrivit direkt ur hjärtat
och om det inte är sammanhängande
hoppas jag att ni har överseende med detta...
Var enbart tvungen att få ur mig lite tankar som cirkulerar.

I måndags när jag klev in på Superstars kontoret
så fick jag mig en chockerande men rolig överraskning.
På disken låg dagens Dala Demokraten.
Och i del två så var det en stor bild på första sidan,
nämligen denna:



Fotogtraf: Jonas Stentäpp
Bild lånad med Jonas tillåtelse.

På bilden ser ni alltså Lag: Sabaton tillsammans med
coach Houkko och tre riktigt snygga cheerleaders.
Och inte vilka brudar som helst...utan Kicki, jag och Johanna!!!

Och som jag nämt tidigare så tog sig grabbarna upp
på en betydligt bättre placering än föregående år
då de kom näst sist. Detta året tog de sig till semifinal!!!
Dessvärre så gick det inte hela vägen där
och de förlorade semimatchen
men i slutändan så hamnade de på en fantastisk tredje placering.
Bra jobbat killar!!!

Ok.
Jag är ingen hårdrocksbrutta.
Så mycket kan jag säga
 och då kanske ni förstår att jag kände mig skapligt malplacerad i lördags
nere på Metallsvenskan i Örebro.

Var cheerleader åt Sabatons lag och det var riktigt sköjj.

På kvällen var det spelning på Conventum Arena
och det var min första med Sabaton.
Och jag gillade det.

Det var mycket pyroteknik(varpå jag studsade till vid varje smäll)
 men det förhöjde liksom det hela
och spelningen var mycket bra.
Vill gärna se killarna i action igen.

Nu har jag ju hört lite blandat med låtar
då de körde både nytt och gammalt
men innan spelningen hade jag enbart hört två låtar.
Men favoriten so far är:

I går var en speciell dag.
Det hände lite saker som gjorde att jag deppade
men bet ihop på kvällen och gjorde ett försök till att laga lite mat.
Nämligen så att Mr frågade om vi skulle bjuda Mickan
och Jolanda på lite mat och så blev det.

Dock märktes det att det inte var min dag.
För matlagningen gick käpprätt åt helvete.
Ville bara gå och gömma mig under ett täcke och glömma allt.
Men sällskapet var så trevligt
och fick mig att stundvis tänka på annat vilket behövdes.

Fast hade varit bättre att bara träffas och skita i maten för den var katastrof.
Torrt kött, tråkig tzatsiki och tråkig potatis.
Till efterrätt skulle det vara en mumsig blåbärspaj
men dessvärre så var jag tvungen att skarva med lite frysta blåbär
och då blev det så jäklarns vattningt att den blev bajs också.
Usch, usch, usch... vi kan väl radera gårdagen ur historian.

Mitt självförtroende fick sig en redig törn i går när allt blev så katastrofalt.
Men jag ska försöka resa mig och vara stark.

Jag vill i af säga TACK till de underbara sällskapet
som jag hade äran att få umgås med!!!
Ni är fantastiska!!!!

Har solat på balkongen.
Läst en bra bok och och sedan slocknade jag.
Helt slut och jag börjar bli trött på att jämt och ständigt
behöva ta en tupplur på dagen.
Skönt var det och mina fräknar börjar ploppa fram nu...gillar´t!!

Nu ska jag packa lite saker innan jag beger mig till noret
för att promenera runt Limsjön.
Sedan blir det inplock av hästar och därefter lite god mat...
En bra onsdag helt enkelt.

Nerverna i magen börjar göra sig påminda
och jag känner att det närmar sig start för lilla Chiefen.
I går blev han 3 år gammal
och jag hoppas att han visar de andra pojkarna
på valla vart skåpet ska stå!!!

Håller mina tummar så hårt jag bara kan!!!!

Undra sa flundra om gädda är en fisk?

Tror att det är dags för mig att kasta dessa linserna och unna mig ett par nya.
Kvittar hur mycket jag rengör dem så är de suddiga.
Lite smådrygt för man känner sig så trött när skärpan är så dållig.

Dagen har gått i ett som vanligt.
Jobbade själv i dag men det rullade på.
Otroligt lugnt men då det snöade
så var alla kusarna inne i stallet
så gjorde rent och borstade dem...
annars inte gjort mycket mer.
Matat dem och selat ut minstingen
som skulle värmas lite inför morgondagen.

Hem, duscha och fixa mig...så ringer telefonen
att jag fått en återbudstid hos läkaren
så det var bara att ställa in alla andra planer och bege sig till mottagningen.
Och där träffade jag den trevligaste läkaren på lääääänge.
Shit vilken fantastisk människa som verkligen lyssnade
och försökte sätta sig in i det hela så gott han kunde.
Gillar sådana människor som är i rätt yrke
och utövar det på ett superbt sätt!!!!
Fick lite nya discopiller utskrivna på samma låga dos som innan
och sedan är det lite frågetecken
men han skulle personligen prata med min handläggare på FK.
Det lustiga är att jag har en ny handläggare utan att fått det meddelat för mig...
känns lite olustigt att de inte säger till om sådant men men...
Antar att det bara är att vänja sig
och inse att de hör till en av de rörigaste myndigheterna i detta avlånga land.
 När man ringer dem så kan de ju inte svara på frågorna man har
särskilt ofta utan det blir bara lite hmm:ande
och försök till konstiga förklaringar som inte ens berör ämnet.
Suck.

Var förbi Superstars med Johanna för att kolla kläder till helgen.
Kommer nog bli bra det där...hoppas vi...;-)
Kul kommer det helt klart att bli i af!!!

Sedan blev det en fika på Siljan
och nu sitter jag här hemma och är trött i ögonen.
Väntar på ett samtal men det kommer väl så småningom...
En promenad kanske?

Nej nu svamlar jag bara...dags att göra nåt åt det...
So long darlings!!

Alltså denna kvinnan är så jäklarns underbar att man bara ler åt henne.
Vilken härlig tjej
och om alla skulle vara som henne
skulle inte världen bestå av någon ondska.
Vänligare själ tror jag att man får leta efter...



Bild lånad från ----->klicka här<------



"-Du gamla du fria du självögda nord...."

 Sötare människa får man helt enkelt leta efter...

Följ Marias blogg vettja....------>klicka här<------

I dag är ingen vanlig dag för i dag är det Alice födelsedag!
Älskade skruttan blir hela 21 år gammal/ung i dag.

Hjärtat mitt som funnits i mitt liv såååå länge nu.
Som skänker glädje och kärlek.
Vi har delat så mycket genom åren
och kommer alltid vara min underbara älskade skrutta!!!

Hoppas mitt hjärta har en fantastisk dag,
strosandes i hagen och kanske med ett
och annat grönt grässtrå som börjar sticka upp ur backen...

Älskar dig min kära Alabama Barc<3

Det börjar närma sig advent och snön faller redan över det vindpinade Gotland. Fjortonåriga Fanny Jansson försvinner spårlöst en kväll på väg hem från stallet.

När kriminalkommissarie Knutas och hans kolleger vid Visbypolisen börjar utreda Fannys liv växer bilden fram av en ensam flicka med ett för stort ansvar för hemmet, en alkoholiserad mamma, en frånvarandepappa och en påtaglig avsaknad av vänner. Men någon har Fanny träffat i hemlighet.

Har hennes försvinnande något samband med det besinningslösa mordet på den avdankade fotografen Henry Dahlström i en källare ett par veckor tidigare? Anders Knutas söker intensivt efter beröringspunkter, pressad av bristen på ledtrådar men också av mediedrevet vars intresse växer för varje dag som går utan att Fanny hittas. En av journalisterna är TV-reportern Johan Berg, tillbaka på ön för att bevaka händelserna. Där återser han Emma Winarvesom han försökt glömma.

Gotlänningarna pyntar till jul, men i ljusens skuggor vandrar en mördare.

Så lyder beskrivningen till boken som jag precis läst ut.
I denna stilla natt- Mari Ljungstedt.

En bok som jag gillar men som inte direkt biter sig fast i mitt minne.
Den är spännande och lite gripande men inte tillräckligt.
Det saknas något och det är synd på en annars bra berättelse.
Men när jag läser en bok
och då framförallt kriminalromaner
så vill jag ha den där känslan när jag släcker på kvällen
att jag inte vill lägga i från mig boken.
Jag är så nyfiken på vad som händer på nästa sida...

Men så var inte fallet med denna boken.
Visst ville jag läsa den till sista sidan för att få slutet
men jag kunde liksom låta den ligga en vecka utan att känna saknad.
Och det är inte ett särskilt gott betyg för att komma från mig.

Men berättelsen hänger ihop bra och boken har fått mycket positiv kritik
så som vanligt är det en smaksak.
Läs den vettja.

Nu känner jag mig som en ny människa.
Tog en dusch och peelade hela min kropp...
sedan blev det olja från Miriam över hela kroppen
och det sögs in snabbare än jag trodde det skulle göra men ack så len jag blev.
Skönt att ta sig lite tid i bland och bara ta hand om sig själv.

Tog hand om mitt hår också och kladdade i en inpackning från Redken.
Den ska sitta ungefär en kvart men jag lät den sitta i en timme ungefär.
Nu är håret så undebart lent och doftar underbart.
Nu skulle jag vilja att någon låg och lekte med mitt hår
bara för att det är så göttigt att känna när det är lent och gott...




Sedan peelade jag ansiktet med den underbara peelingen
som jag använder två gånger var vecka.


Gör huden ren och det känns verkligen som att man
skonsamt peelat bort det skit och alla död hud som samlas.

För att göra rengöringen grundligare när jag peelat
så masserade jag in en ganska ny produkt i mitt badrumsskåp.


En fantastiskt skön olja som jag bara masserade in
och var extra noga där jag har lite problem.
Sköljde sedan bara av den
och huden var otroligt len och återfuktad efteråt
så denna kommer att användas många fler gånger.

Som avslutning och för att återfukta ytterliggare
så masserade jag in ytterliggare en prudukt från TVÅL,
nämligen deras Golden Olive face serum.
Och ovanpå det så masserade jag även in Jojobaolja från Rosenserien.
Allt för att få så mycket fukt som möjligt.


Nu sitter jag här och mår som en liten prinsessa.
Så gött att känna sig så här ren och fräsch.

Mina produkter är köpta på dessa ställen:

http://www.naturmagi.se/´

www.lyko.se

www.eleven.se

Såg klart filmen men när eftertexterna kom så slocknade jag.
Himmel vad trött jag var.
Har inte hört telefon eller nåt annat i omgivningen
så var nog i stort behov av ytterliggare sömn.
Ska duscha nu och ge mitt hår en välbehövlig inpackning inför onsdagen...
sedan blir det även lite ansiktsfix medans pannkakorna steks.
Känner mig faktiskt tokhungrig så ska bli riktigt gott att få lite mat i magen.

Förhoppningsvis kan jag få i väg lite mail
innan tröttheten övermannar mig återigen.
Måste ju även lösa min ekonomiska situation
då jag ju har sådan lycka att det strular med fk.
Alltid lika roligt att vara fattig
men det ska väl gå på något sätt hoppas jag.
Tips och ideer mottages tacksamt;-)

Filmen är lite småmysig tycker jag...
Väldigt svensk men på ett lite småcharmigt sätt.
Sedan gör det väl sitt till att jag faktiskt längtar till midsommar
som ska firas med nära o kära.
Och så vill jag såklart käka jordgubbar.
Är så himlarns sugen men får sukta ett tag till antar jag...

Talk to you later...

Köttsoppa är intagen.
Knäet är omlindat och insmörjt med massa smärtstillande...
Har ett stort glas vatten framför mig.
På teven rullar Sommaren med Göran.

Återkommer när jag är är lite piggare....

Lyssnar till de ljuva tonerna av Lars Winnerbäck
och underbara Melissa Horn.
Njuter av att precis vaknat på balkongen.
Läst ut min bok och sedan övermannade tröttheten mig.
Men det gör inget.
Jag behövde nog det...en slapp söndag...
Nyttigt för fröken att ta det lugnt och inte alltid vara på väg.
Tro det eller ej men min hjärna har varvat ner enormt mycket
och jag känner mig lugn inombords.

Undrar vad det beror på?
Vad det än är så får känslan gärna stanna inombords.
Det är en enormt skön känsla...att känna ro.

Den som söker han finner...
Och det har jag gjort...
Jag har hittat den...

En famn för mig.

Klart det finns på riktigt.
Det där som bara är så rätt från första stund.
Inga frågetecken utan bara en underbar känsla.

Jag kommer alltid att minnas första kyssen.
Precis som jag kommer att minnas hur vi träffades.
Det glömmer jag aldrig.

Det finns mängder av människor som tror att man inte kan leva
och vara kär i en och samma person i resten av sitt liv.
Men jag tror inte på dem som säger så...
de har bara inte upplevt riktig kärlek med rätt person ännu.
I min värld så vill jag träffa en som berör mitt hjärta
och dela mitt liv med denne.
Ett liv fullt av kärlek och skratt.

Det där på "riktigt" finns.
Jag vet det.

Söndag.
Riktigt göttigt med söndag i dag.
Jag är pigg och sitter i soffan och bara tar det lugnt.
Målar naglarna och funderar på vad som ska ätas till lunch.
Eller middag...ja men ni fattar...helt enkelt vad som ska förtäras.

I morse blev det sovvmorgon vilket var riktigt skönt.
Behövde det och glad att det blev en lugn hemmakväll.

Gårdagen spenderades som jag tidigare nämt med en lunch/middag på Bosporen.
Tog min gamla vanliga klassiker- kebabtallrik.
Gött och satt fint i magen.
Efter det så var det brist på ideér att göra så mannen
fick fria händer att hitta på nåt och då hamnade vi hemma hos hans vänner.
Otroligt trevliga människor som bjöd på lite fika och massa prat.
Sådant vet ni ju att jag gillar så jag njöt.
 Glad att jag fick följa med...det värmde mitt lilla hjärta...

Efter det besöket i ett hus som en travtränare bott i(coolt)
så for vi till Leksboda och hälsade på J och J.
Andra gången jag träffar dem
och de var lika trevliga som sist men en aning mer bakis.
Men jag var ju inte ett dugg bättre
så skönt att vi låg lite på samma nivå...

Lagade lite biff stroganoff hemma hos mannen
och sedan blev det några ynka godisbitar innan jag lade ner huvudet på kudden....
och somnade på studs.
Jag behövde sova...så enkelt var det...

Nu ska jag sätta in papper i pärmen och sedan bara vara....