Det gör ont...
Så här är det.
Jag tycker om mina vänner.
Otroligt mycket.
Och som jag skrivit så många gånger tidigare
så är vänskap en balans mellan att ge och ta.
Det betyder att man måste ta vara på varandra.
Hjälpa varandra och stötta varandra.
Och det ska vara på lika villkor.
Dessvärre har jag en vän som för andra gången
visat att vänskapen är på dennes villkor.
Jag förtjänar mer än så
när jag gjort allt i min makt för att denne ska må bättre
och finna den lyckan som eftersträvas.
Jag kan inte bära denne men jag kan finnas i vått och torrt....
dock är det otroligt sorgligt att det nu visat sig bara komma från en sida.
Min sida.
Jag trodde att vi hade en vänskap på lika villkor
sedan sist som jag blev lämnad
men min optimism var på tok för stor.
Tråkigt att inse men på något sätt otroligt skönt att inse
att det inte är jag som tar människor i min omgivning för givet...
Självklart kommer jag sakna denne människan som är underbar
men jag tänker gå vidare och väljer att umgås med människor
som tycker om mig och respekterar mig!!!!
Ville bara klargöra det att även om man saknar någon
så kanske det bästa är att gå vidare när man bara blir uttnyttjad.
Alla förtjänar bättre vänskap än så...
Så stå på er även om det gör ont i hjärtat...
för det finns riktiga vänner där ute och de finns där för DIG!!!
