Cryintosexandthecity...
Så där ja...
Då ligger man och gråter i soffan för ett Sex and teh city avsnitt.
Säsong tre andra skivan sista avsnittet.
När Charlotte gifter sig med Trey och girlsen är tärnor.
Carrie berättar strax innan bröllopet
för underbara Aidan att hon varit otrogen med Big.
Flera gånger.
När de sedan träffas utanför kyrkan
så berättar Aidan att han verkligen älskaDE Carrie.
Och sedan skiljs de.
Tänk att alla vill vi vara så där härligt lyckliga med en underbar partner.
Likt förbaskat så vet jag att många med mig väntar på Mr Big.
För de flesta har nog upplevt
eller kommer att uppleva det där speciella
som finns mellan två människor.
Och det är inte alltid som man vill ha tillbaka själva förhållandet
utan det kan ofta vara den känslan
som det frambringade...
man är liksom kär i känslan och inte i personen.
I allafall så undrar jag om man ska vänta på Big
eller om man ska leva med den som är fantastisk,
underbar, snäll, omtänksam...
you name it he got it...
den som redan finns i ens liv.
Det är ett beslut som man måste ta
annars riskerar man att såra väldigt många på vägen.
Och det är inget som jag tänker göra...
Om man väljer att inte vänta på Mr. Big...
tar man då det näst bästa
eller är man bara klok som går vidare?
Jag menar, vi förtjänar ju alla det bästa
och vad är då det bästa i detta fallet?
(Dock är livet fullt av farthinder och vi gör alla våra misstag..
därför är jag glad att jag har mina underbara vänner som inte dömer mig.
De finns vid min sida och det är därför jag älskar dem).
