Alabama Barc<3
I dag är det långfredag.
Och det medför fina minnen för min del.
Varför undrar säkert någon?
Jo...det är nämligen så att på långfredagen för x-antal år sedan
satt jag tillsammans med mamma och Willy(pappa) i bilen
med hästtransport efter.
Vi åkte från Säter till Borlänge för att hämta hem min allra käraste tös.
Det var den dagen Alabama Barc blev min!!!
Vi hade en lite knackig start
när fröken skulle testa mitt tålamod
men skam den som ger sig
och himmel vad vi har många fina minnen tillsammans.
Ridturer som skett olika tider på dygnet, i regn, solsken, snö....underbara galopper på ängarna, bad i Dammsjön tillsammans med Quicken och Maria. Mys i boxen efter ridturen. Minnen från mina cykelturer till stallet under sommarhalvåret, när jag med glädje trampade snabbast möjligt för att få komma fram och krama om. När solen sken satt man ute på gården i Uggelbo och gjorde rent sadeln och tränset grundligt. Jag minns det som i går och är tacksam för att mitt nuvarande tillstånd med delvis minnesförlust inte har tagit bort dessa underbara minnen.
Att jag ens klarat av skola och livet med allt som varit runt i kring
är en gåta men jag vet att hade inte Alice funnits i mitt liv
hade jag gett upp för länge sedan.
Det är den bästa presenten jag fått av min mor!!!!
I dag är Alice lite äldre och bor med Sofie.
Jag saknar henne varje dag och vill bara gå in i stallet och snusa på henne.
Min skrutta, som jag vet har betytt lika mycket för Sofie som för mig.
Det är något med den där damen som är magiskt.
Hon får en att må bra trots att det är alldeles svart i omgivningen.
Den 3 maj blir gumman 21 år gammal och hon lever ett gott pensionärsliv.
Precis som hon förtjänar.
Jag älskar dig mitt hjärta och du finns alltid i mina tankar!!!!
