Frökenfräkenshörn

jag inser att jag hade rätt och du hade fel....

Jag ger upp.
Har en fundering som jag hävdat inför min sambo
under ett halvår men han envisas med att säga emot.

Och jag tycker synd om honom
att det verkligen visar sig för var dag som går
att jag har mer och mer rätt.
För den här gången har jag rätt,
jag känner det i magen
och jag vet inte vad jag ska göra.

Hur gör ni andra när problem uppstår?
Vad får Er att fatta beslut, magkänsla eller huvud?
Hur gör Ni när Ni inser att Ni inte är omtyckta av sambons vänner
och inser att han aldrig/mer sällan blir medbjuden på middagar,
happenings och annat sedan du kom in i hans liv?




Ska jag gå vidare eller ska jag stanna?

Ska jag vara ego eller ska jag tänka på den andre?
Just nu skulle jag bara vilja sätta mig ner med någon klok och prata.
Kan du den KLOKA komma hit NU!!!!
Behöver dig mer än någonsin!!!

Jag undrar egentligen bara vad jag gjort för fel.

Det låter ju alldeles galet! Jag kan inte förstå vem som inte skulle vilja umgås med dig?! Enda anledningen jag kan komma på är att de skulle vara avundsjuka på dig för att du är en sådan fin människa och därför inte är bättre än att de inte klarar att umgås med dig. Ingenting sådant ska få komma ivägen för din kärlek, någonsin!

Inte för att jag har med detta att göra, men läser din blogg och tänkte skriva en rad eller två :)



Tycker inte det verkar vara så schysst av hans vänner. Tror dock inte att det är dig det är fel på :) Hoppas allt är bra med dig och hundarna, har sett dig gå förbi utanför oss med dina små. Urgulliga!