Frökenfräkenshörn

Nu har jag ångest.
Jag har trillat dit igen.
I mina förbaskade snedvrängda tankar om mat.
Att mat gör mig tjock.
Att jag aldrig kommer att hitta en kille för att jag är för ful...

Inte för att det är aktuellt nu men jag är en tänkare.

I morse fick jag ett meddelande som var både roligt men ångestladdat för mig.
Min vän från Hedemora förlovade sig i går med sin pojkvän
 som hon inte ens varit tillsammans med ett år.
Och det är superroligt för de verkar ha det fantastiskt tillsammans.
All lycka till dem!!!

Det som var ångestladdat var att jag trodde mig funnit kärleken i mitt liv
och var redo för sådana saker som förlovning, barn osv.
Men inte ens fem år tillsammans gav mig det.
Jag trodde verkligen att vi var ämnade för varandra.

Jag kommer nog få leva ensam i resten av mitt liv i celibat
och med evig olycka.