Frökenfräkenshörn

Det är humor.
Alltså en del människor är så patetiska
och totalt dumma i huvudet.
Jag har stött på en sådan människa.
Och i dag är den personen inte värd något i mina ögon.
Jag dejtade en kille under en period efter att jag och Thomas brytit.
Han verkade sjukt nice.
Men mer än så vart det inte
efter att min känsla inombords sade mig att något inte stod rätt till.

I dag när jag loggade in på Facebook
så kontaktade en tjej mig som jag bara har stött på nere på Noret,
inne på Siljan och på festligheter.
Vi har väl inte talats vid särskilt mycket utan det har mest varit ett hej...

...hon undrade om vi dejtat samma kille.
Jag har misstänkt det men inte orkat bry mig.
Kanske lite dåligt av mig att inte bry mig mer
men samtidigt så klev jag åt sidan
så fort mina misstankar kom...
vill inte vara nummer två...
utan jag förtjänar att vara nummer ett...
precis som hon gör.
Och visst var det som jag känt på mig.
Vi hade träffat samma kille...
och precis som till mig så hade han lovat henne dyrt och heligt
att han inte träffade någon annan.
Är det inte lustigt?
Att en person som ändå har den åldern han har
samt är uppvuxen i Leksand tror att han kan leva dubbelt...
eller hade han fler?
Inget förvånar mig med den människan.

Jag är glad att den här tjejen kontaktade mig i dag.
Vill ju verkligen inte vara en person som förstör för någon annan
och de började träffas innan vi gjorde det fick jag reda på i dag...
så om det velat sig riktigt illa hade jag kunnat få skit
för något som jag inte visste pågick.
Och vice versa.
Men nu vet vi båda hur det gick till och det känns bra att veta.

Och sedan kommer mina dumma tankar in....
var jag blond och blåögd som gick på hans lögner
eller var han bara enormt skicklig?
Förmodligen det sistnämnda. 
Det var säkerligen inte första eller sista gången
han gjorde så här mot tjejer.

Vi träffades under påsken.
Det var sista helgen vi umgicks
sen kom min magkänsla in och sade mig att något var fel.
Vi var ute på bowlingen i Rättvik bland annat
och han var så himlans pluttinuttig...
hela helgen var han så glad och go
och allt lät så stort
men sen när veckan kom så började det med att han mådde dåligt
och han var trött och slut hela tiden.
Fanns ingen ork eller tid att träffas.
Och det kanske var sant men i så fall var det inte mer än rätt...
karman slår tillbaka;-)

När vi började träffas så hävdade han att han blivit så bränd i tidigare förhållanden.
Riktigt bränd.
Han hade svårt att lita på människor/tjejer pga. det.
Och då ställer jag mig frågan...
är det så att han har svårt att lita på tjejer
för att han vet hur han själv behandlar dem?
Tror han att alla människor lever på samma sätt som han?
I ett ständigt hav av lögner?

Ska man inte behandla andra som man själv vill bli behandlad?

Är så glad att det var jag som bröt upp all kontakt med honom.
Jag har inte plats för en sådan onödig person i mitt liv.
 Och det som känns lite extra gött är att han träffat oss två samtidigt
och nu står han där utan någon...
för hon har också "lämnat" honom och hans lögner...

Skulle någon i min närhet börja dejta denna personen
så skulle jag genast sätta ner foten och sätta stopp för det...
han är inte värd den.

Jag fick låna rubriken av tjejen i fråga
och det är så sant som det står...
tyckte den var klockrent skriven av henne!!!

Tack för att du kontaktade mig i dag...
jag önskar dig all lycka på nya jobbet
och jag hör av mig när jag åker på semestern:-)
Kram

Jag återkommer till detta...

Update: Fick precis reda på att personen i fråga
som jag skrivit om i detta inlägget inte hade mage att stå för sanningen.
Personen i fråga har gått och ljugit folk rätt upp i ansiktet.
Så sjukt lågt.