Oväntade känslostormar...

Jag är lite ledsen.
Vet inte riktigt varför men jag har börjat tänka.
En väldigt jobbig sysselsättning som i just denna situationen är helt onödig.
Det är bara larvigt av mig
men jag antar att det är tröttheten som gör att jag tänker fel och barnsligt.
Sedan blev det en sådan chock men men nu är det gjort.
Och jag har ett ansikte på en person
som jag inte visste om jag någonsin skulle träffa
men som jag visste existerade.
Vet inte vad som hände men jag fick ett tryck i bröstet över den känslostorm som antog de övriga i umgänget...jag var det sista och totalt överflödiga hjulet som inte hade något där och göra men jag härdade ut trots att jag bara ville ta min lilla hund och åka hem. Hem till min trygghet så att de fick ha sina minnen tillsammans. Jag frös fast och trots de orden som sades efteråt så känner jag mig inte lugn.
Just nu så vill jag bara gömma mig och inte visa mig för någon i hela världen.
Men det fungerar ju inte då jag måste jobba i morgon.
Skit också.
Vill inte avsluta något redan men jag kan inte känna så som jag gör nu.
Det är inte rätt.

Vill bara må bra!!!!
Låt mig må bra...låt mig få göra det...snälla!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0