Frökenfräkenshörn

I går kväll innan vi somnade så låg vi och pratade om människor.
Inom yrkeslivet är jag och T väldigt lika.
Ordning och reda.
Tydlig kommunikation.
Listan kan göras oändlig.

I går fick jag veta att han önskar att jag kunde jobba hos dem.
För jag behövs.
Och han vill ha mig där för då vet han att stället skulle fungera.
Väldigt smickrande.
Men när jag får höra om vissa "arbetande"
så kommer paniken krypandes på en gång.
Att folk kan ha så svårt att förstå.
Fast att man upprepar saker gång på gång.
Så gör dom inte som de vet att de ska göra.

T.ex:
Tombackar finns det olika av beroende vilken storlek på glasflaska samt tillverkare.
Coca cola har röda backar.
Pepsi har blåa.
Sedan finns det 50cl flaskor vilka har en blå back.
Och sist har vi vanliga 33cl flaskor i röd back.

Nu är det så att det finns lappar ovanför varje back
vilken sorts flaska som ska stå vart.
Förutom lapparna har alla fått veta muntligt hur det ska vara.
Men likt förbaskat klarar inte folk av att placera dem rätt?
Sånt är sjukt enerverande för att i slutändan så är det
någon som får stå och kolla igenom alla backar.
Det har ju bl.a. att göra om pengar.
För är inte backen komplett så förlorar du pengar.
Kanske inte mängder men kanske är det pengarna
som går till personalfesten?
Jag tycker att det är så drygt att folk kan vara så nonchalanta.
Eller är det bara ren lathet?

Nu ska Ni inte tro att T går och stör sig på medarbetare och
inte säger sanningen till dem.
Men så är inte fallet.
Han är rak och tydlig och har pratat med personerna i fråga.

Han gav många exempel i går.
Och jag är så hemsk att jag inte kunde annat än skratta åt det.
Men jag bad om ursäkt.
Så helt genomhemsk är jag inte.
Tycker faktiskt synd om T som vill så mycket
 men inte får så mycket i gensvar.
Han gör också de som ska göra samt lite till medans
 andra kan sitta framför datorn i timtals o kika på fotboll.