Ett steg framåt...

I dag har jag varit och fikat på Siljan.
Var sjukt nervös innan jag kom dit men
jag fick några vänliga blickar när jag stod i kön och då släppte det.
Var skönt att sitta där.
Även om jag inte sade så mycket men bara att finnas i gemenskapen.

En person överraskade mig även med att visa intresse för hur jag mår.
Lilla jag.
Blev väldigt glad för omtanken.

Så nu har jag tagit ett steg framåt.
Ett bra steg som lyfte mig inombords.
Nu kommer det säkert dröja ett bra tag tills nästa gång men det gör inget.
Så länge det känns bra nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0