it must have been love...
Har jobbat på förmiddagen.
Har hästarna även i helgen och det känns.
När man är sjuk och krasslig
så tar det så enormt mycket på krafterna att mocka skit och slita med höet.
Men det är samtidigt skönt att jobba lite med kroppen.
Önska bara att jag fick sovmorgon mellan varven.
Tänk er att vakna en morgon runt halv nio tiden...solen skiner och man sträcker på sig i sängen och känner lust inför en ny dag. Säger -Godmorgon till sin älskade och tillsammans så möter vi den nya dagen. Går upp och gör oss en god frukost och sätter oss tillsammans på balkongen invirade i en filt för att stå emot morgonkylan. Äta i lugn och ro för att sedan ta en långpromenad med hundarna och njuta av frisk luft och solsken.
Men en sak är säker.
Det ser lovande ut
för att jag vet att vi kommer att få många sådana morgnar tillsammans.
Vi är ju bara i början av vårat liv tillsammans...underbart att veta!!!
När jag var klar i stallet så for jag till Insjön och mötte upp släkten.
Det vill säga syster, Lasse, Linda och Birk.
Insjön har under dagen haft tävlingar för stor häst och Linda detog i två klasser, LB:3 samt LA:4, gick bra och såg fint ut. Birk hade lite tok för sig men det var inget stoooort!!! Såg dessvärre bara den sena klassen på grund av lite tok i stallet men Linda var nöjd och det är huvudsaken. LA:4 klassen såg bra ut och hon låg länge på placering men sedan halkade hon ner och de begav sig hem till Hedemora. Jag är stolt moster!!!!
Ja och jag tig mitt pick och pack
och begav mig till stallet för att luncha hästarna.
Och nu, ja nu ligger jag här hemma på soffan helt död.
Orkar ingenting mer än att prata med sötaste Kicki
på fb och drömma om en pizza...
