feeling left alone??

Jag hade en dialog med en kär vän föregående vecka.
Angående det här med att bjuda in till umgänge eller inte.
Och jag kan väl säga som så...jag är inte alltid bäst på att komma ihåg saker
för jag har alldeles för mycket på axlarna
som stör mitt minne och det gör att jag tyvärr glömmer bort
att berätta/bjuda in/umgås med vännerna.

Men jag inser också att det finns vänner i min närhet
som är precis likadana plus lite till.
Nu väljer jag att inte lägga så stor vikt på det
i och med att mitt liv är alldeles för speedat nu
men i sinom tid hoppas jag(läs:snarast)
att det ska finnas mängder av struktur och planering
som gör att ingen känner sig glömd eller sårad.
Och då är såklart förhoppningen att jag kommer bli bemött på samma sätt.

Höga krav?
Njae, egentligen inte...
för ingen vill väl ge och ge för att sedan inget få?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0