Ingen bra dag...

Ligger på soffan hos Mr och mår sådär.
Kan väl jämföras med en påse skit kan man säga.
Ingen lust att göra något
men har trots det och skallebanket i af varit ute med dogsen
 samt varit hem till lägenheten och hämtat lite prylar.
Är ju party på g i kväll men vi får se hur måendet är.

Och anledningen till att jag mår som jag mår
är mardrömmar som har spökat hela natten lång.
Så jäklarns trött på bakslagen som kommer mer jämna mellanrum.
Om de bara kunde lämna mig i fred.
Jusr nu har jag enbart de där jävla guldfiskarna i akvariet
näthinnan och det plågar mig.
Vill liksom bara få vara ifred och leva lycklig.

Det som stör mig mest är att det inte är jag själv som är orsaken till mina plågade minnen. Det är liksom inte jag som satt käppar i hjulet för mig själv. Hade fallet varit så, hade det varit betydligt lättare att hantera. Då får man liksom stå sitt kast men nu är det andra människor/odjur som har spolierat så mycket. Förstört. Krossat. Och jag vet inte ens om de anar hur mycket det de gjort har skadat mig.
Så många år har nu gått och de kommer hela tiden åter i form av dessa bakslag. Det är tröttsamt och otroligt påfrestande. Vill ju bara få leva och vara den glada person som jag egentligen är.
Avskyr att låta människor se mig nere och det gör ju inte det hela lättare när man ska spela sn teater. Vissa genomskådar en och det är väl både bra och dåligt. Bra för att de känner en och dåligt för att man inte lyckats hålla masken. Men egentligen är nog inte det att klassas som dåligt utan som att jag börjar bli bättre. Bättre på det sättet att min fasad börjar rämna och jag inte längre orkar hålla skenet uppe på samma sätt utan låter lite omedvetet skina igenom. Egentligen kanske jag vill bli upptäckt. Jag har kanske kommit så långt att ajg inte längre måste spela teater för alla utan de människor som betyder myket för mig accepterar mig trots att jag är inte alltid är glad. Det är väl vad jag hoppas på i af. Att även om jag inte alltid är på topp så är jag inte mer än mänsklig. Det börjar ju nämligen gå upp ett ljus för mig- jag är en människa som inte klarar allt men jag klarar jäkligt mycket och med det vill jag nog förklara för mig själv att det är helt ok ett inte klara allt!!

Nu ska jag försöka sova lite men måste kolla upp ett mail först.
Har en plan för kvällens middag...elller ja...
snarare ett förslag på mat få se om det faller damer och herrar i smaken.
Ekonomin är ju typ sämst så blir middag hemma i trevligt sällskap.
Och får jag igenom mitt förslag
kan jag börja förbereda snart så blir det inte så mycket till kvällen.
Efter middagen så ska vi bege oss till Bygatan för att lyssna på Fit for fight.

Hoppas att lite vila, mat, kärlek och trevligt umgänge
ska skingra mina tankar så att jag mår lite bättre.
*hoppas, hoppas, hoppas*

Obs...nu har jag skrivit direkt ur hjärtat
och om det inte är sammanhängande
hoppas jag att ni har överseende med detta...
Var enbart tvungen att få ur mig lite tankar som cirkulerar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0