tårar trillar nedför min kind
Jag är tom inombords.
Helt totalt, känslomässigt utmattad
och jag känner alldeles för mycket.
Gråter för minsta lilla sak
och det är ingen överdrift.
Jag menar att jag gråter för allt.
Jag är ledsen men inte ledsen för att något ont har hänt
eller att jag gjort illa mig...
jag är ledsen med en känsla av sorg.
Det som rör sig i huvudet är allt som händer och sker.
Saknade personer, roliga händelser, minnen, stress, mig själv, saker som ska göras, saker och människor som jag inte hinner med i den mån jag önskar. Ja precis allt trillade över mig denna veckan efter att jag fattat detta beslutet som tyngt mina axlar i alldeles för många månader. Jag antar att när jag väl tog ett beslut så släppte en så stor tyngd från mitt hjärta och allt som jag puttat åt sidan under "beslutstiden"(läs: gruva sig och vänta in i det sista för att fatta ett beslut- tiden) att jag fått denna sorgen inombords.
Självklart så spelar mitt hemskt dåliga samvete in också
men det spär ju bara på mina känslor av sorg.
Det går bra vissa stunder under dagarna
och sedan kommer dessa känslor
och övermannar mig totalt.
Och då menar jag totalt.
För att ni ska förstå så kan jag ta ett litet exempel.
Kollade på Sex and the city i går kväll och en scen i den filmen är hysteriskt rolig.
Charlotte som är den pryda i tjejgänget är i Mexico med sin vänner och är otroligt rädd för att dricka vatten och inta sådant som inte är värmebehandlat....hon är i det stora hela manisk med alla sina puddingar och vattenflaskor. Men sedan händer det som inte får hända.
Hon skiter på sig...inför sina bästa vänner och där brister det...så hysteriskt roligt(inte alls lika roligt att försöka skriva och berätta om det- se filmen är mitt tips!). Men i går så hade jag det mysigt i sängen och sedan så kom denna scenen och jag börjar skratta och gråta i en och samma veva. det blir liksom så roligt att jag gråter.
Så här sitter jag med darrande underläpp i soffan
och hoppas på att mina känslor ska ge med sig
snarast möjligt.
Tidigt sänggående i kväll
så kanske det lättar lite till morgondagens uppgifter.
Helt totalt, känslomässigt utmattad
och jag känner alldeles för mycket.
Gråter för minsta lilla sak
och det är ingen överdrift.
Jag menar att jag gråter för allt.
Jag är ledsen men inte ledsen för att något ont har hänt
eller att jag gjort illa mig...
jag är ledsen med en känsla av sorg.
Det som rör sig i huvudet är allt som händer och sker.
Saknade personer, roliga händelser, minnen, stress, mig själv, saker som ska göras, saker och människor som jag inte hinner med i den mån jag önskar. Ja precis allt trillade över mig denna veckan efter att jag fattat detta beslutet som tyngt mina axlar i alldeles för många månader. Jag antar att när jag väl tog ett beslut så släppte en så stor tyngd från mitt hjärta och allt som jag puttat åt sidan under "beslutstiden"(läs: gruva sig och vänta in i det sista för att fatta ett beslut- tiden) att jag fått denna sorgen inombords.
Självklart så spelar mitt hemskt dåliga samvete in också
men det spär ju bara på mina känslor av sorg.
Det går bra vissa stunder under dagarna
och sedan kommer dessa känslor
och övermannar mig totalt.
Och då menar jag totalt.
För att ni ska förstå så kan jag ta ett litet exempel.
Kollade på Sex and the city i går kväll och en scen i den filmen är hysteriskt rolig.
Charlotte som är den pryda i tjejgänget är i Mexico med sin vänner och är otroligt rädd för att dricka vatten och inta sådant som inte är värmebehandlat....hon är i det stora hela manisk med alla sina puddingar och vattenflaskor. Men sedan händer det som inte får hända.
Hon skiter på sig...inför sina bästa vänner och där brister det...så hysteriskt roligt(inte alls lika roligt att försöka skriva och berätta om det- se filmen är mitt tips!). Men i går så hade jag det mysigt i sängen och sedan så kom denna scenen och jag börjar skratta och gråta i en och samma veva. det blir liksom så roligt att jag gråter.
Så här sitter jag med darrande underläpp i soffan
och hoppas på att mina känslor ska ge med sig
snarast möjligt.
Tidigt sänggående i kväll
så kanske det lättar lite till morgondagens uppgifter.
Kommentarer
Trackback
