I give up...for now...

Jag kastar in handduken.
Orkar inte hålla mina blå uppe mer.
Känns inte som att kvällen kommer bjuda på så mycket mer heller.
Har lyckats pilla i mig lite mat.
Och det satt finfint.

Nu är det laddning inför morgondagen.
Mockning och körning av två hästar.
Låter som att jag kommer känna att jag lever efteråt.

Är även nervös inför morgondagen.
Hoppas inte att det kommer att bli konstigt.
Bara rulla på som vanligt.
Låtsas som att inget hänt.
Kan jag snälla få det så?

Fick ett uppmuntrade mess av en vän i dag att jag kommer finna DET.
Och när jag hör det från denna vännen då vet jag att det är sant.
Denna vännen betyder enormt mycket för mig
och orden som sägs är värdefulla.

Det blev ingen pizza, cola, godispåse och film som jag önskade.
Jag fick i stället tillbringa min kväll helt ensam.
Men men det kan bli så ibland.
Synd bara att man är så sällskapssjuk...

Tack för i dag, slut för i dag!
Kram och god natt!!




 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0