Morgondagen=ensamhet.

I morgon åker min mamma hem.
Jag vill inte det.
Känner mig inte redo att vara själv.

Även om vi inte sitter och traglar om T
så är det skönt att ha någon vid sin sida.

Grynet har märkt att något har hänt.
Men inte mer än att hon är lite orolig.
Och det förstår jag.
Jag är också orolig.

Nu blir det ytterliggare ett försök att få sova.
Går det så går det.
Men ska upp tidigt i morgon.
Kommer att bli en lång dag med psykiska påfrestningar.
Hoppas jag klarar av dem.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0