Mitt fel som vanligt?

Jag har plågat mig själv de senaste dagarna.
Genom att hoppas att han ska komma tillbaka.
Vilja ha mig igen.

Men i går kväll så insåg  jag att hans bil
inte kommer att stanna utanför min lägenhet längre.
Han skickar inget förlåt mess...jag ångrar mig...
Och det smärtade mer än själva uppbrottet.
Kniven vreds om än en gång.

Hoppet fanns där tidigare men nu har jag insett.
Jag är ensam.
Ensam i den stora världen.
Jag är inte bra på att vara ensam.
Har aldrig vågat men nu är jag tvingad.

Varför?
Varför blev det så här?
Vad har jag gjort fel??

Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag vet att allt känns piss just nu men jag lovar dig att det kommer kännas bättre! Man får låta det ta tid och inse att du faktiskt är värd någon mycket bättre! Jag har malte på dagis 9-15 på mndag, lugnast att fika utan barn ;) Jag kan komma till dig om du vill? kram madde

2009-01-16 @ 09:05:17
Postat av: Anna

Hej gumman... har inte vart in på länge, men anar vad som hänt =( Jag tänker på dig å hoppas det blir lättare så småningom.. behöver du prata eller bara gråta en skvätt så vet du vart jag finns. Kramar Anna

2009-01-17 @ 17:26:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0